Tryggad kvalitet i äldreomsorgen med en 50-öring

19 10 2012

Efter att Region Skåne kraschat sin ekonomi började man att snabbare skriva ut sjuka och äldre från sjukhusen och på så sätt flyttades kostnaderna till kommunerna. I Eslöv har vi drabbats genom att hemtjänsten fått ökningar på uppemot 25-30%, korttidsboendena har blivit överfulla och i äldrevården har det krävs extraresurser för att de äldre sjuka nu skickas hem i sämre skick än tidigare.

Majoriteten i Eslöv har tvingats förhålla sig till detta samt till behoven i skolan – våra båda kärnverksamheter. Vi lägger nu en budget där vi höjer skatten med 50 öre. Detta bland annat för att hantera de hastigt ökande kostnaderna i vården, men vi gör samtidigt också en satsning. 7 miljoner avsätts till att höja bemanningen på våra särskilda boende. Detta är ett välkommet tillskott både för att höja kvalitén gentemot brukarna, men också för att avlasta personalen som har en tuff arbetssituation. Förutom de nära 19 miljoner som skjuts till i vården ges också full kompensation för pris och löneökning. Detta innebär att vi inte smygsparar i ramen som flera andra kommuner gör när de inte ger full pris och löneökningskompensation.

Nu ska vi sätta oss i verksamheten och på klokaste sätt dela ut 2013 års budget så fort den godkänts i kommunfullmäktige.

En 50-öring i höjd kommunalskatt motsvarar 100 kronor mer i månaden vid en månadslön på 20.000:-

SkD





Nedslag i verksamheten – Bergagården

29 03 2011

Ännu ett besök inom äldrevården. Idag var det Bergagårdens äldreboende som ”drabbades”.  På nytt var jag med och väckte de boende. På nytt upplevde jag samma värme och omtanke om de äldre. Efter några väckningar med toalettbestyr och dusch fick jag möjlighet att delta i frukosten, prata med några av de boende och såg till så att de fick sin macka och gröt som var mycket uppskattad.

Höjdpunkten på besöken är förutom förståelsen för själva verksamheten också möjligheten att få prata med de som jobbar ute i verksamheten. Här finns alltid en massa nytt att lära eller diskutera.

Jag fick också tillfälle att sätta mig för att diskutera med Irene Somers. Hon slutar nu efter många år av fantastiskt chefskap inom kommunen, varav de senaste åren på Berga. Nya chefen Emma ärver ett fantastiskt boende som hon nu kan fortsätta forma och utveckla efter egna tankar.

Något vi alla var överens om var att; Nu är det dags att göra verkstad av allt prat om att laga mat ute på boendena igen. Just matlukten är något som saknas när man kommer in på ett äldreboende. Den härliga lukten av nylagat som både förhöjer boendekänslan och också matlusten. Detta måste vara ett av de kommande stora projekten att ta ett rejält tag i. Lösningen tror jag inte är LOV eller någon komplicerad upphandling.

Tack för besöket!





Nedslag i verksamheten – hemvården

4 03 2011

När jag någon minut i sju på morgon steg in hos hemvården, som delar hus med polisen, var det redan fullt ös. Just denna vecka har man flyttat in fler hemvårdsgrupper i huset för en bättre samhörighet och för att ge möjlighet till mer samordning.  Det är säkert bra, men oj vad rörigt o trångt. Det kändes just nu inte som en attraktiv arbetsmiljö, även om det är som trängst just vid 7 när alla samlas för att börja dagen. Men man samlas också här för lunch och avlämning mm. Det känns som om huset inte är gjord för denna stora verksamhet. Kåken är också sliten och jag tror inte det finns planer på några större ingrepp eftersom fastighetsägaren på sikt avser att riva just denna flygel.

När jag så väl hittade Irene, som jag skulle följa med under förmiddagen pågick en frenetisk planering i gruppen. Rätt nycklar till rätt brukare skulle med, sista finplaneringen för dagen skulle ske, mobilerna skulle kollas så de funkade och dessutom saknades just idag en bil i laget. Utan bil är det inte enkelt att bedriva effektiv hemtjänst ute på landsbygden, men man löste det också – utan bil.

Strax efter sju lämnade vi huset och turen gick om Toftaholm, Gårdstånga, Holmby och Borlunda. Här besökte vi brukare i olika skick som fick en härlig omsorg och som oftast var tacksamma och nöjda.  Eftersom jag var med höll vi ett lite lägre tempo än normalt så jag hann prata lite extra. Kritik fanns såklart också. Främst emot att det var så många olika som kom på besök men också synpunkter på att vissa ”bara gjorde det de skulle, inte ett dugg mer”. Tja, så fungerar faktiskt hemvården. Man har blivit beviljad bistånd på personliga grunder och efter behov. Det brukar finnas bra orsaker till att nivån ligger just där den gör. Sen ska man ju såklart inte i alla lägen överdriva den strikta linjen.

Att gå och hämta tidningen eller diska varje dag när det inte finns bistånd till det är inte okej. Det handlar om att inte skapa passiva äldre vilket ju är lätt om någon annan tar över de dagliga sysslorna. Då blir det svårt att komma tillbaka sen om man känner sig piggare. Det handlar också om att inte förbruka skattepengar där det inte behövs. Däremot tycker jag inte det är förbjudet att ta disken eller hämta in tidningen en dag när det är extra kämpigt, eller dra den gamla klockan. Väl tillbaka i polishuset fick jag en chans att se lokalerna och hälsa på alla de som fanns inne för en tidig lunch trots att klockan bara var halv 11.

Eftermiddagen tillbringade jag med Petra på Karidal. Vi inledde med ett uppföljningsbesök hos en brukare tillsammans med biståndsbedömaren. Ett spännande och lärorikt besök från verkligheten. Sen använde vi apostlahästarna för att göra nerslag hos de boende på Karidal och utföra tjänster på väldigt varierande nivå efter behov.

Karidals boende är ett bra sätt att bo som äldre. Det är trevliga och väl anpassade lägenheter. Det erbjuds en hög social servicenivå i direkt anslutning till boendet om man så önskar, eller så väljer man den avskildhet som egen lägenhet innebär. Har man hemtjänst så förekommer i stort sett inga ineffektiva transporter eftersom alla bor i direkt närhet. Nackdelen är såklart att det är positivt att blanda generationer, för allas skull. Inför det ökande antalet äldre kanske vi skulle försöka oss på ett Karidal 2. Gärna i direkt närhet.

Vid arbetsdagens slut kan jag på nytt konstatera att jag är oerhört positiv till den personal jag träffat, över den vänlighet som visas våra äldre, och den stoltheten som finns över jobbet.

Keep up the good work!





Nedslag i verksamheten – Trollsjögården

2 02 2011

Klockan är 06.55 när jag går vandrar in på Trollsjögårdens äldreboende. Det är tidig morgon och lugnt i korridorerna. Runt det redan dukade bordet med mackor bredda åt de boende finns personalen som ska ta hand om mig idag och planerar för dagen.

Efter lite presentationer och nyfikna frågor på båda håll så är det full rulle. Väckning och uppstigning, gröt o medicin, påklädning, morgonbestyr, bäddning mm. Det är många som ska upp under morgonen och de flesta har svårt att komma upp själva. Trots många tekniska hjälpmedel inser jag att det är slitsamt och också påfrestande, Många har demens och inte alltid är så klara i knoppen. Men allt jobb görs med mycket värme, omtanke och respekt.

Under dryga timman är jag med om morgonrutinerna innan jag går iväg till ett möte med teamledarna. Där resoneras om den utökade resursen som nämnden beslutat om, vi pratar om boendeomsorg, kvalitet genom bra dagaktiviteter, datoruppkoppling med mera. Det är proffsiga teamledare som vet vad det handlade om.

Därefter en sväng upp på avdelningen igen. Lite mer rutiner innan jag fick chansen att sitta med i en diskussion om de kommande schemaförändringarna. Trots beslutet om mer resurser så blir det tuffa schema. EUs arbetstidsregler ställer till det lite, och delade turer är ett riktigt elände, men tyvärr svåra att undvika.

Eftermiddagen inleddes med att jag satt med på avdelningens omvårdnadsmöte där man pratade rutiner, utveckling av avdelningen, hur man på bästa sätt fördelade arbetet, såklart schemadiskussioner och en hel del annat. Givetvis var man också på detta mötet intresserad av att prata politik och resursfördelning med mig.

Sista timmarna gick jag runt i huset o prata med ”biljardgubbarna”, personal och boende jag mötte. Efter en lång och väldigt givande dag åkte jag hem.

Mina största intryck av dagen är de väldigt rara och engagerade tjejer/kvinnor som jobbar med våra äldre. De har ett slitit jobb, men bryr sig enormt och det ger såklart ett jättemervärde för de boende. Mina önskningar om att kunna erbjuda heltidsjobb för de som så vill för att få en dräglig lön. Samt ett schema som undviker delade turer, inser jag är svårt då alla samtidigt vill ha så många händer som möjligt när det behövs som mest, det vill säga morgon och kväll.

Tack för en trevlig och givande dag!








%d bloggare gillar detta: